Varför inbillar jag mig jämt och ständigt att alla, precis alla, tycker illa om mig? Eller är det ingen inbillning? Det är nog inte det. Man kan bara inte tycka bra om mig.
Jag känner mig ensam.
Jag önskar att jag kunde be alla dra åt helvete, utan att få dåligt samvete och verkligen mena det. Jag vill bara kunna ignorera tanken om att jag är ensam. Jag vill inte vara det.
Jag känner mig ärligt som en jävla säck som alla tror att dom kan sparka på, och sen bara låta ligga kvar där.
Bortglömd, ensam...